Sökresultat:
676 Uppsatser om Geotekniska undersökningar - Sida 1 av 46
I gr?nslandet mellan sjukt och friskt: Orsaksf?rklaringar till sinnessjukdom i r?ttspsykiatriska unders?kningar fr?n 1947
Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.
OMV?RDNADS?TG?RDER SOM SJUKSK?TERSKAN KAN ANV?NDA F?R ATT LINDRA ?NGEST INF?R MRUNDERS?KNING. En litteratur?versikt
Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR,
dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar
st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att
drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.
Avvisade bilder inom konventionell r?ntgen: R?ntgensjuksk?terskans kompetens och roll
Bakgrund: Konventionell r?ntgen st?r f?r omkring h?lften av alla genomf?rda radiologiska unders?kningar i Sverige. Ett m?jligt problem inom konventionell r?ntgen ?r att en viss andel av alla r?ntgenbilder kommer att avvisas, vilket inneb?r att r?ntgenbilderna inte kommer att bidra till n?gon diagnostisk information men kostar ?nd? v?rden resurser och uts?tter patienter f?r en st?rre str?ldos ?n n?dv?ndigt. I m?nga ?r har studier och f?rb?ttringsarbeten utf?rts f?r att f? st?rre inblick i omfattningen av andelen avvisade r?ntgenbilder inom radiologin och hur problemet kan motverkas.
En underso?kning av miljo?datorns bera?kningar pa? Nybro Energi AB
Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .
Analys av kärnkraftsolyckan i Fukushima : och hur den påverkat svensk kärnkraft
Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .
Erfarenheter av geotekniska undersökningar av havsbotten utförda från isbrytare
Luleå hamn byggdes i början av 1960-talet. Man når hamnen via Sandöleden och varje år anlöps hamnen av ca 570 fartyg varav en betydande del har en lastförmåga, dödvikt, om mer än 70 000 ton. I och med den pågående landhöjningen har djupet i farleden minskat med ca 40 cm jämfört med ursprungligt dimensionerat djup. För att man även i framtiden ska kunna nyttja hamnen optimalt behöver farleden muddras. Av två olika alternativ, med avseende på muddringsdjup, har man förordat ett vilket innebär att återställa leden till PANMAX ? standard dvs.
Klimathall i Norrbotten: En jämförande studie av platser i biltestregionen
I snart 40 a?r har kommunerna i Norra Norrlands inland spelat en viktig roll i bil- och komponenttestindustrin. Hit har fordon sedan bo?rjan av 1970-talet kommit fo?r att testas till sin gra?ns i vinterklimat. Vinter- testning av fordon a?r en mycket viktig del av fordonsutvecklingen.
Nervositetens brutala p?verkan
I detta konstn?rliga arbete unders?ker jag nervositet i samband med min uppgift att vara
praktikant och understudy i musikalen Flowers for Mrs Harris p? Wermland Opera. Med
bakgrund i tv? planerade inhopp f?rs?ker jag ta reda p? om jag vid att skapa en strukturerad
plan baserad p? strategier f?r att hantera stress kan minska min egen nervositet. Jag unders?ker
ocks? vad jag kan l?ra mig och hur jag kan utvecklas som artist vid att ge nervositeten mer
uppm?rksamhet.
TAKK - ett verktyg som skapar ett gemensamt spr?k f?r alla
Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.
PCOS ? Det dolda syndromet Kvinnors upplevelse av sjukv?rdpersonalens bem?tande
Bakgrund: Kvinnor som lider av polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) upplever ofta
utmaningar i sin v?rd och behandling p? grund av bristande kunskap och empati fr?n
sjukv?rdspersonalen. Detta kan leda till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden.
Syfte: Syftet med litteratur?versikten ?r att unders?ka hur kvinnor med PCOS upplever
sjukv?rdpersonalens bem?tande.
Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes med fokus p? kvalitativa studier som unders?kte
kvinnors upplevelser av v?rden vid PCOS. Data samlades in genom s?kningar i databaser och
inkluderade tio relevanta artiklar som analyserades och kategoriserades enligt en systematisk
metod.
Huvudfynd: Resultaten visade att kvinnor med PCOS upplevde brist p? kunskap och empati
hos sjukv?rdspersonalen, vilket ledde till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden.
Vissa kvinnor k?nde sig v?l bem?tta och st?ttade av v?rden, medan andra upplevde bristande
empati och k?nslom?ssig distans fr?n v?rdpersonalen.
Slutsatser: Studien pekar p? behovet av f?rb?ttrings?tg?rder inom h?lso- och sjukv?rden f?r
att ?ka kunskapen om PCOS bland sjukv?rdspersonal och f?rb?ttra bem?tandet av patienter
med denna sjukdom.
Hur vet vi att ett datorprogram g?r vad det s?ger att det g?r? Formell verifiering av hypergeometriska rekursionsrelationer med polynomkoefficienter
Detta arbete anv?nder formell verifiering f?r att unders?ka loopar inom programmering. Looparna
som behandlas ses ekvivalent som hypergeometriska rekursionsrelationer. Arbetet unders?ker
om l?sningen un till dessa hypergeometriska rekursionsrelationer med polynomkoefficienter
alltid ?r heltalsv?rd.
Skolfr?nvaro och ?ngest hos elever med autism
Studien unders?kte hur f?r?ldrar till elever med autism upplevde att skolsituationen fungerade, relaterat till barnens ?ngestniv?er och skolfr?nvaro. Det unders?ktes om barnens ?ngest hade n?got samband med h?g skolfr?nvaro och om f?r?ldrarnas m?ende samvarierade med barnens ?ngest. F?r ?ndam?let distribuerades en digital enk?t som besvarades av 179 f?r?ldrar till barn med autism, vilka gick i grundskolan eller gymnasiet.
Markteknisk undersökningsrapport för anläggandet av ett nytt ställverk vid LKAB i Kiruna
Det här examensarbetet är skriven som en markteknisk undersökningsrapport. Det är utförtvia Sweco geoteknik i Luleå på uppdrag av LKAB i Kiruna. De geotekniska undersökningarsom är utförda och presenteras i den här rapporten kommer LKAB i sin tur att använda somoffertunderlag för en totalentreprenad eller markentreprenad av uppförandet av ett nyttställverk på deras gruvområde i Kiruna.En geoteknisk undersökning går ut på att i fält på den aktuella platsen genomföra olika slagssonderingar och provtagningar för att kunna mäta relevanta jordparametrar för den planeradekonstruktionen. Den datan som samlas in i fält tolkas sedan av en geotekniker och presenteraspå ett lämpligt sätt, oftast både grafiskt och i textformat. I det här arbetet finns däremot helaarbetsgången med planering av undersökningarna och inte bara de presenterade resultaten.Det praktiska fältarbetet med borrningar har utförts av två fältgeotekniker på Sweco, dem harsedan överlämnat undersökningsresultaten till mig i pappersformat samt digitalt förbehandling och beräkningar för att till sist presenteras i den här rapporten.
Nyttiggörande av stabiliserade/solidifierade muddermassor ovan vattenytan : En studie av sediment från hamnarna i Köping och Västerås
Muddringsprojekt är en global företeelse och görs av flera olika anledningar, till exempel för miljömässiga aspekter och för breddning av farleder. För att få en hållbar utveckling är det viktigt att finna bra lösningar på frågan hur förorenade sediment skall hanteras . I Mälaren kommer olika muddringsprojekt att genomföras för att bredda farleden från slussen i Södertälje till hamnarna i Köping och Västerås. Muddringsprojekten skall genomföras av Sjöfartsverket, Köpings kommun och Västerås stad. En metod för att omhänderta muddermassorna är att stabilisera/solidifiera dem genom att blanda i ett bindemedel bestående av en blandning av cement, masugnsslagg och aktivt kol och låta dem härda.
Webbsökning: En genväg till ett idiomatiskt språkbruk för främmandespråksinlärare?
Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.